Design a site like this with WordPress.com
Get started

Avsnitt 6: Reyhaneh Ahangaran

Veckopeng och vill ha-tjat

med Reyhaneh Ahangaran

Leka affär, veckopeng och godis-tjat i butiken. Pengar är inte bara en del av oss vuxnas vardag, utan även barnens. Men hur mår barn egentligen av pengar, och hur lär man ut ett sunt förhållningssätt till dem? Barnpsykologen Reyhaneh Ahangaran förklarar hur barn reagerar på hushållsekonomin och ger råd om hur man lägger upp vecko- och månadspeng på bästa sätt.

Reyhaneh Ahangaran har mångårig erfarenhet från barn- och ungdomspsykologin i Stockholm och jobbar numer som skolpsykolog. Hon har skrivit två böcker om och för barn och har en tredje på gång.

När börjar barn förstå vad pengar är?

– Barn förstår från att de är ganska små, i förskoleåldern, att pengar är något man ger i utbyte på något sätt. Det står för något annat, det har ett värde, men vad för värde är avancerat. På lågstadiet blir det mer konkret. Man har matte i skolan, man får räkneuppgifter. Det gör det mer konkret och är inte bara något man hör om när man tjatar om lördagsgodis, säger Reyhaneh Ahangaran. 

– Pengar är nånting väldigt abstrakt. Det kan det ju vara för oss vuxna också. Särskilt nuförtiden när vi övergått till kortbetalningar och Svish. När man inte har de fysiska pengarna. 

Hur kan barn reagera på att man säger att man inte har råd?

– Det är mycket man som förälder måste gå en balansgång med. Vi ska både lära barnen pengars värde samtidigt som det är superviktigt att aldrig oroa barnet kring ekonomin. Det är möjligt att man har det kämpigt och lever på existensminimum, men där måste man hitta ett sätt att förklara sig på utan att barnet känner ett ansvar för ekonomin eller att barnet går och oroar sig för att familjen ska bli hemlös. Det är väldigt lätt för barn som inte förstår allt eller inte har all information. Det är lätt att de skapar fantasier. 

– Man kan förklara mer konkret vad det betyder. “Vissa pengar går till där vi bor, vissa pengar går till mat och vissa pengar använder vi till annat. Men de pengarna är inte hur många som helst. När jag säger att vi inte har råd så menar jag att vi redan köpt många saker och får vänta till nästa månad”. 

Vid vilken ålder börjar barnen mogna så att de kan ta ett större ekonomiskt ansvar?

– Det är väldigt olika från barn till barn. Visa barn har ett väldigt stort intresse och gör en budget och sparar. De tycker om att planera och skriva upp på listor hur mycketd e har sparat. Men barn har inte särskilt bra långsiktigt tänkande. Det är mycket på kort sikt. Mer mot mellanstadiet kan man tänka mer mot ekonomiskt ansvar. Då kan man sätta sig ner och förklara, konkret med papper och penna: Om du får det här i månadspeng och du vill ha den här saken. Hur mycket måste du spara varje månad då? 

Hur ska man tänka med veckopeng? 

– Veckopeng är bra för yngre barn som tänker kortsiktigt och där månadspeng är väldigt abstrakt. Men det kan vara bra även för lite äldre barn som inte riktigt har utvecklat tankesättet kring pengar och pengars värde. Det är konkret och snabbt inpå. Det finns en poäng i att lära sig förstå pengars värde från att man är liten. Att man hjälper till med något litet hemma som en förutsättning. Det förklarar det här med jobb och lön. 

– Man kan koppla ihop vissa av vardagssysslorna med veckopengen. Och man kan kunna tjäna in lite extra om man hjälper till med ytterligare grejer. Det är bra med en grund i veckopengen och sen kan man tjäna lite extra. Man ska aldrig bestraffa barn genom att ta bort veckopengen. Det är klassisk inlärningspsykologi. Barn svarar ganska dåligt på bestraffning, men mycket bättre på belöning, säger Reyhaneh Ahangaran.

Hör mer om hur du bygger upp en bra hemmakultur kring pengar i avsnittet Veckopeng och vill ha-tjat med Reyhaneh Ahangaran.  
Advertisement
%d bloggers like this: