Att göra en budget kan tyckas lätt, men desto svårare kan det vara att hålla den. Vår hjärna hindrar oss från att fatta smarta ekonomiska beslut, men det finns sätt att överlista oss själva. Sparekonomen Christina Sahlberg ger oss insikt i hur erövrar makten – från oss själva.

Christina Sahlberg är sparekonom på jämförelsetjänsten Compricer och har förutom sin ekonomiutbildning en examen i psykologi. 

Hur lägger man upp en bra budget?

– Budget kan låta skittråkigt. Många tänker: Måste jag göra en budget? Då kan man tänka att en budget bara är en sammanställning av vilka pengar som kommer in varje månad, och vilka som går ut. Man tar förra månadens kontoutdrag och tittar hur mycket pengar man gjort av med på mat och kläder. När det gäller saker man inte köper så ofta är det bra att titta på ett helt år. Så sammanställer man utgifter som bolåneränta, hyra etcetera. Sen sammanställer man allt som kommer in, till exempel lön. Sen ser man: Går jag plus minus noll? Har jag något över till sparande? Vill jag lägga mer på nöje och mindre på el? Det handlar om att spara in på det tråkiga så du kan göra mer roligt, säger Christina Sahlberg.

Vilka kategorier ska man titta på när man gör en budget?

– Titta på fasta kostnader som elavtal, försäkringar, bolån, hyra. Sådant som man inte kommer ifrån. Sen ska man titta på rörliga utgifter som mat, läkemedel, tvål, resekostnader. Sådant kan variera och kanske till och med sänkas. Samma sak gäller intäkter. Förutom fasta inkomster som lön, sjukersättning, barnbidrag eller bostadsbidrag så kanske man har någon extraintäkt, ett intresse man tjänar på eller så kan man sälja saker på Blocket. Logga in och kolla kontoutdraget – det kan vara ett abonnemang som Netflix, HBO som bara ligger och rullar som man har glömt bort.  

Vilka poster kan man dra ner på, var kan man tjäna in pengar?

– Många tror att det man kan spara mest på är latten, läsken eller snuset – något som är en kostnad varje dag. Och det kan man absolut dra ner på, men de stora kostnaderna är ofta  vårt boende, elavtal och försäkringar. Många har samma som ens föräldrar hade, men här är det faktiskt så att otrohet lönar sig. Man ska inte stanna hos samma, man blir inte premierad utan snarare straffad. 

Varför är vi människor så usla på att följa våra budgetar?

– Vi är inte skapta för att ta hand om pengar, vi är skapta för att vara på savannen och i grottorna. Vi beter oss likadant fortfarande för egentligen har vi levt 99 procent av vår tid där. Det är så kort tid vi har levt civiliserat och tagit hand om pengar. Vi har en hjärna som reagerar blixtsnabbt utifrån erfarenheter och som inte tittar på statistik eller funderar och tänker. Nästan alla beslut fattar vi automatiskt. Det är beslut som är bra just nu eftersom att vår överlevnad handlar om att reagera blixtsnabbt och inte att planera för framtiden. Vi är inte skapta för att planera så vi måste lura oss själva att göra det, för det går emot vår natur.

Vilka är de vanligaste fällorna man går i?

– Det finns en fallgrop som heter Accumulation bias och den handlar om att vi har otroligt svårt att se att små summor blir stora på sikt. Det handlar om miljoner du förlorar om du köper en läsk eller snus eller tar bilen till jobbet varje dag. Om du äter lunch ute för 80 kronor så blir det 18 000 kronor per år. På ett investeringssparkonto med avkastning så blir det miljoner.

– Det finns också något som heter Status Quo och det handlar om att vi vill att allt ska vara som det alltid varit. Vi är rädda att ändra det vi har, vi är rädda att det blir fel. Det handlar om att om vi på savannen hade en strategi som funkade, varför ändra den och kanske bli dödad? Vi kan till exempel se att två av tre aldrig bytt försäkringsbolag, trots att vi i vårt bakhuvud nog vet att vi blir lurade.

Så hur överlistar man sin egen hjärna? Svaret på det får du i avsnittet Budget och psykologi med Christina Sahlberg.