Avsnitt 10: Aktiestrategier och bolagsanalys med Anna Brännhult

Hur hittar, väljer och analyserar man aktier? Bara på Stockholmsbörsen finns över 300 bolag att botanisera bland. Dagens gäst snackar investeringsstrategier och ger konkreta analysverktyg. Det är civilekonomen Anna Brännhult som driver eget företag inom ekonomi men nog är mest känd för sitt engagemang på sociala medier, där hon driver fb-gruppen, sajten och initiativet Ekonomiguiden.

Vad har du för investeringsstrategi?

– Det finns mängder av bolag och dessutom har vi fonder. Jag själv försöker investera brett men jag fokuserar på svenska börsen även om jag har några utländska bolag. Jag har några större, stabilare bolag som utgör en sorts botten. Till exempel investmentbolaget Investor eller den stora bamsen ICA. Detta blandar jag upp med tillväxtbolag för att få chans på högre avkastning än börsen generellt. En favorit jag har just nu är Fortnox som har en spännande tillväxtresa jag gärna tar del av. Min strategi utöver det är att sprida risken över flera bolag i flera branscher. Jag sysslar inte med att försöka fånga fallande knivar, säger Anna Brännhult.

Vad finns för exempel på andra strategier?

– Utdelningsstrategi är intressant. Det är inget jag själv sysslar med. jag fokuserar på totalavkastning, inte bara avkastning i form av utdelning. Men jag tror att det kan passa många som vill ha stabilitet och lite lägre risk. Det är ofta de större, etablerade bolagen som funnits länge som delar ut mycket pengar. Det kan vara en väg att gå. Sedan finns det värdeinvestering. Då fokuserar man på att hitta undervärderade aktier, att marknaden inte insett värdet. 

Hur väljer man aktier?

– Det finns tre förslag på hur man hittar aktier. Det första är att googla på en lista, till exempel Stockholm Large Cap som är de största i Sverige. Eller så ser man sig omkring i sin vardag. Vilka produkter eller företag är jag kund hos? Vilka tycker jag är spännande? Så tar man reda på om bolaget är börsnoterat. Det tredje förslaget är att hålla sig uppdaterad och läsa nyheter och lyssna på poddar, som den här. Då nämns ofta någon aktie som man kan kolla upp. 

Hur analyserar man aktier?

– Först brukar jag läsa på om företaget. Googla företaget och hitta fram till årsredovisningen. Läs på om bolaget. Vad gör de? Vilka är deras kunder? Säljer de produkter eller tjänster? Fråga dig själv vad du tror om deras affärsmodell. Verkar den hållbar, nu och om 10 och 20 år? Därefter kan du kika på siffrorna. Hur ser utvecklingen ut över tid. Jag tittar på omsättningen. Hur har den sett ut över tid, de senaste fem åren? Och så tittar jag på vinsten. Hur har den utvecklats över tid? Om det håller sig stabilt eller successivt rör sig uppåt så väcks mitt intresse. Om den rör sig neråt är det en negativ trend och då drar jag åt mig öronen. Det är det övergripande. Hur ser trenden ut gällande försäljning och vinst. 

Kan du förklara vad P/E-tal innebär? 

– Då får man reda på hur högt ett bolag är värderat. För att få en så bra analys som möjligt behöver man få in flera värderingsnyckeltal. P/E står för Price/Earning. Hur många gånger företagets vinst betalar vi? Snittet brukar ligga kring 15 på Stockholmsbörsen. Men många företag avviker jättelångt från det idag, Min personliga åsikt är att inte stirra sig för blind på det. Jag själv betalar gärna för att betala mycket för ett bolag som utvecklas och ger mig avkastning, hellre än att betala lite för ett som inte ger mig någonting, säger Anna Brännhult.


Vill du fördjupa dina kunskaper och veta varför det är viktigt att känna till räntabilitet, marginalmått och soliditet? Lyssna på Smarta cash #10 Aktiestrategier och bolagsanalys med Anna Brännhult.

Avsnitt 9: Så funkar fonder med Johanna Englundh

Fondtyp, avgift, stjärnbetyg och historisk avkastning. Välkommen in i fondernas värld. Hur väljer man egentligen fonder att spara i? Johanna Englund, sparekonom på Fondbolagens förening, ger grundlig fondkoll och förklarar hur denna fantastiska sparform fungerar. Dessutom bygger vi upp en imaginär fondportfölj – för både den ointresserade spararen och den mer engagerade. 

Hur väljer man fonder?

– Det första steget är att sätta sig ner och tänka vad det är du sparar till. 

När behöver du pengarna och vad är ditt mål? Därifrån kan du ta ställning till vilken risknivå du kan ta. Vill du ha hög eller låg risk, vilken fondtyp passar dig? Ju längre spartid du har desto högre risk kan du ta. Kom ihåg att det kan svänga mycket. När du valt fondtyp kan du gå in och jämföra fonder. Då kan du titta på historisk avkastning, avgift, hållbarhet och ta ett beslut, säger Johanna Englundh.

Vad är en låg och en hög fondavgift?

– Det är många som vill ha konkreta siffror på vad som är dyrt och billigt. Men jag tror det kan bli missvisande med hårddragna linjer. Det jag kan säga är de genomsnittliga avgifterna. Genomsnittliga fondavgiften för en aktiefond är 0,94%. För blandfonder är det 0,98%. Långa räntefonder 0,41% och korta räntefonder 0,14%. 

– Jag tycker absolut att man ska fokusera på avkastningen. Är allt annat lika så är en låg avgift bättre. Du ska vara prismedveten och ha koll på att du inte betalar för mycket för någonting. 

Hur bygger man upp en bra fondportfölj med en sparhorisont på säg 7 år? 

– Är man ointresserad så ska man börja med en bred globalfond. Då får man en bra spridning och man tar del av den globala aktiemarknaden. Det är den vanligaste aktiefonden som svenskar sparar i. Det kan vara kul att komplettera med en Sverigefond eftersom vi bor här. Vi har en bra aktiemarknad i Sverige. 

– För den som är mer intresserad kan man ha samma grundportfölj. Men man kan komplettera med mer nischade fonder, som är inriktat på något man själv tycker är kul. Det kan vara bioteknik, hälsovård, hållbarhet, energi eller hundar. Det är det som är så kul. Men också svårt. Det finns över 3 000 fonder att välja på. 

Hur riskfyllt är det att spara i fonder?

– Det finns alltid en risk med fondsparande. Det här med risk är ett roligt begrepp. Det kan kännas läskigt. Men risk hör ihop med möjlighet. Utan risken har man inte chans till en bättre avkastning. Man ska inte se risken som något för negativt, men man ska vara medveten om att den finns. Det finns en sjugradig riskskala där ett är lägst och sju är högst. Risken hör ihop med din tidshorisont. Så om man är ung när man börjar pensionsspara har du en stor möjlighet att ta en hög risk för då har du chans till en högre avkastning. Hög risk inom fondsparandet indikerar att avkastningen kan svänga över tid. Det finns inga garantier, säger Johanna Englundh.


Gotta ner dig ordentligt i fondernas värld i avsnitt #9 Så funkar fonder med Johanna Englundh.

Avsnitt 8: Styr upp din ekonomi med Mia Ingelström och Veronica Linarfve

“Jag borde ta tag i det” är en tanke som säkert slagit många när det gäller ekonomi. Men var börjar man? Det vet ekonomi-PT:n Mia Ingelström och beteendevetaren och journalisten Veronica Linarfve, som även kan titulera sig författare då de skrivit den nysläppta boken Ekonomi-PT:ns handbok för kvinnor: Så blir du ekonomiskt starkare, tryggare och friare. 

Boken – som är upplagd som träningspass att jobba sig igenom – handlar om hur man ordnar upp sin privatekonomi och gör det bästa möjliga av den. 

Hur mycket kan man tjäna på att styra upp sin ekonomi?

– Det handlar om att hitta pengarna. Då listar man alla sina avtal och går igenom. Vad betalar jag för försäkringen, elavtalet, och så vidare. För mig tog det en förmiddag att gå igenom detta. I mitt fall, håll i dig nu, sparade jag 30 000 kronor på ett år. Jag hade betalat för mycket i onödan. Jag hade varit trogen vårt försäkringsbolag och haft samma i 20 år. Kostnaderna hade ökat lite för varje år. Men jag bytte och sparade 10 000 kr per år, säger Veronica Linarfve. 

Vad ser ni för ekonomiska skillnader mellan män och kvinnor?

– Män vågar ta risk på ett annat sätt än kvinnor. Män har ett större kapital att röra sig med och har högre inkomster. Det vet vi och det får konsekvenser. Även om kvinnor är jätteduktiga på att spara så har vi mindre pengar att spara och vi sätter inte in dem i rätt arbete. Då kommer vi efter. Kvinnor har t ex 68-69 procent av männens pension. Det är en följd. Vi måste börja steg för steg, få upp inkomsterna och spara i rätt sparform så vi kommer i kapp.  Vi måste göra det själva, vi ska inte ta på oss någon offerkofta, det är inte någon annans fel. Det är som det är och det behöver vi ta ordning på, säger Mia Ingelström.

När man vill ta tag i sin ekonomi, var börjar man?

– Man börjar i nuet. Det är väldigt svårt att veta vart man ska om man inte vet var man är. Hur ser det ut för dig idag. Man börjar med, lite tråkigt kanske, men balans- och resultaträkning, säger MIa Ingelström.

– Använd inte såna ord! inflikar Veronica Linarfve och tipsar om att ladda ner en app som räknar ihop inkomster och utgifter. 

– Det handlar om att ta reda på: Vad kostar ditt liv? Vad kostar din livsstil? Vad får du in, och täcker det kostnaderna? Ta tolv månader tillbaka i tiden. Ta ett snitt och dela summan på tolv. Då får du fram snittkostnaden på vad ditt liv kostar. Där ligger nyckeln,  säger Mia Ingelström. 

Kan ni ge något exempel på hur man optimerar sin ekonomi? 

– Mat är en sån sak som många pratar om. Inte mat ute utan hur handlar man livsmedel. Vilka affärer handla man i och hur planerar man sitt matupplägg. Många säger att de sänkt sig flera tusen och upplever inte att något blivit sämre. Skillnaden är till det bättre. De planerar, gör listor och handlar smartare, säger Mia Ingelström. 

Vad är nyckeln för att lyckas?

– Nyckeln är att komma igång. Var schysst mot dig själv. Döm inte dig själv – bort med skuld och skam och ge dig istället en klapp på axeln för att du tar tag i det nu, säger Veronica Linarfve. 

– Gå inte ut för hårt, ta ett steg i taget. Ta det lugnt men håll i, det här blir en livsstil, säger Mia Ingelström. 

Pepp på att komma igång? Få exklusiv PT-träning i ekonomi i avsnitt #8 Styr upp din ekonomi med Mia Ingelström och Veronica Linarfve.

Avsnitt 7: Recap 2020 och framtidsspaning med Sandra Johansson

Så gick det för bolagen och våra pengar när corona tog över världen 2020. Hur blir det nästa år? Nyhetsredaktören Sandra Johansson, som jobbar på nyhetstjänsten Omni Ekonomi, förklarar vad som skedde och siar om vad som komma skall. Vi pratar corona, börsras, amerikanska valet, globalfonder, svensk politik – allt med ekonomiglasögonen på. Sandra bjussar dessutom på sina bästa läs-lyssna-tips. En klassisk nyårskrönika med ekonomitwist.

Coronaåret 2020, hur påverkade smittan ekonomin? 

– Smittan har påverkat ekonomin jättemycket. Dels har man varit tvungen att stänga. Tittar man runt om i världen har det skett i lite olika omgångar och i olika regioner. Det har varit en väldigt bred påverkan både på industrisektorn och tjänstesektorn. Sen har det påverkat människor som i kölvattnet av detta förlorat sina jobb och sin inkomstkälla. Det har varit lika mycket en hälsokris som en ekonomisk kris, säger Sandra Johansson. 

Hur har människor påverkats ur en ekonomisk synvinkel?

– Vi ser att det slår väldigt ojämnt, både i USA och andra länder. Det är en ekonomisk kris som riskerar att bidra till ojämlikheten. Speciellt för de människor som jobbar i yrken som är väldigt exponerade för smitta. Och de människor som har kortare kontrakt eller otrygga anställningar, de som redan hade en jobbigare ekonomisk situation från början har fått det värre. En del människor har samtidigt kunnat jobba hemifrån och ha sin lön som vanligt. Det ser man väldigt tydligt i USA men också i Sverige. 

Hur agerade småsparare när börsen rasade i mars?

– Det var ganska många småsparare köpte upp sig i samband med fallet på börsen och månaderna efter. Till exempel i techsektorn men också i flyg- och resebolag. Många såg det nog som en chans att köpa in sig i aktier, som blev lite billiga efter att ha varit dyra. Man försökte nog rida på trenden kring techsektorn i och med att flera jobbade hemma. Investeringarna i resesektorn tror jag var ett tecken på att man inte trodde att situationen skulle hålla i sig så länge. 

Hur kommer coronaspridningen påverka oss och våra pengar nästa år?

– Det kommer fortsätta dominera hela året. Nu vet vi inte om det sker nästa år eller 2022, men någon gång kommer vi nå en punkt där vi får reda på vilka bolag som har en egen livskraft fortfarande, och vilka som överlever på grund av stödåtgärderna och bärs av det. Jag hoppas att vaccinet kommer och att fler kan vaccineras. Frågan om corona kommer fortsätta dominera. Skiftet när vi övergår från den akuta fasen är väldigt intressant. Det kan påverka stödbenägenheten och de politiska åtgärder vi får se. Någon gång kommer de dras in och då behöver företag stå på egna ben. Det ska man ha ögonen på. 

Vilka blir vinnarna nästa år?

– Det är nog framförallt techsektorn och de som gynnas av att vi jobbar hemma. De är vinnarna.

Om man sparar i en globalfond som är rätt mycket viktad mot USA, hur påverkas det av utgången av det amerikanska valet? 

– Det kommer framförallt gynna bolag inom förnyelsebar energi och hållbarhet. Det är den tydligaste skillnaden mellan Biden och Trump. Trump har i princip lagt ner USA:s klimatpolitik och nu ska Biden återuppliva den. Med Biden vid makten så ökar risken för dem som har mycket investeringar i fossila bränslen eller en globalfond som investerar tungt i oljebolag, säger Sandra Johansson.

Vilka branscher var vinnarna vs förlorarna 2020 och vilka spås dominera nästa år? Det och mycket mer diskuteras i avsnitt #7 Recap 2020 och framtidsspaning med Sandra Johansson. Lyssna, subscribe, rate &review.

God jul!

Julgranen pyntad och redo sen flera veckor tillbaka.

Julafton, vilken dag. Oavsett om man firar eller inte så märker man av julafton. Inget folk på gatorna, julbelysning i fönstren och traditionsenliga program på TV. Är det någon som fortfarande tittar på Kalle Anka? Jag gör det! Har det åtminstone gärna på så man kan snegla på tomtarnas verkstad och Kalle Ankas husvagnssemester. Det är mysigt. Men jag tror inte att min 2,5-åring kommer vara särskilt imponerad. Upp till bevis.

Vill egentligen bara passa på att önska alla lyssnare och läsare, vänner och bekanta, en riktigt god jul!

Hur mycket veckopeng ska man ge?

Många vill ge sitt barn veckopeng för att lära hen att lära sig om pengar, ansvar och ge lite frihet till barnet. Men hur mycket ska man ge egentligen? Det är självklart upp till en själv. Men för att få en liten fingervisning om hur mycket det kan röra sig om har jag tittat på vad några av storbankerna skriver om veckopeng. Jag har sammanställt utifrån olika åldrar för att skapa en generell uppfattning om summor.

Så mycket ger föräldrar i veckopeng

6-9-åringar: 20 till 35 kronor i veckan.

10-12-åringar: 40 till 75 kronor i veckan eller 120 till 300 kronor i månaden

13-15-åringar: 300-500 kronor i månaden.

16-18-åringar: från 16 års ålder upphör barnbidraget och barnet får studiebidrag om hen går i gymnasiet. Då får barnet ofta en del av eller hela bidraget.

Källor: Länsförsäkringar, Swedbank, Nordea, ICA-banken, SEB, pengar.se

Vad ska veckopengen räcka till?

Det är upp till varje familj att bedöma vad vecko- eller månadspengen ska räcka till. Utifrån det kan man tillsammans med barnet bestämma en lämplig summa.

En 7-åring kanske får 20 kronor i veckan för att få chans att köpa lite godis eller spara till en leksak. En 11-åring behöver kanske ha ekonomi att köpa med sig mellis till träningen. Vissa 15-åringar får hela barnbidraget men förväntas då att köpa allting själv – kläder, resor, utemat, osv. Andra 15-åringar kanske får 400 kronor men föräldrarna köper de flesta saker som barnet behöver.

Det finns inget svar som passar alla. Alla behöver göra en bedömning utifrån sin egen situation. Kanske barnbidraget behövs till familjens hushållsekonomi? Kanske familjen vill investera en del av barnbidraget för framtida bruk? Det finns frågor som man som familj behöver se över då man bestämmer summa på barnets veckopeng.

Men att ge åtminstone något i vecko- och månadspeng tror jag personligen är superbra för barnet och dess utveckling. Det ger en känsla av självständighet och möjlighet att lära sig sparande, spenderande och pengars värde. En första lektion i privatekonomi helt enkelt.

Avsnitt 6: Veckopeng och vill ha-tjat med Reyhaneh Ahangaran

Leka affär, veckopeng och godis-tjat i butiken. Pengar är inte bara en del av oss vuxnas vardag, utan även barnens. Men hur mår barn egentligen av pengar, och hur lär man ut ett sunt förhållningssätt till dem? Barnpsykologen Reyhaneh Ahangaran förklarar hur barn reagerar på hushållsekonomin och ger råd om hur man lägger upp vecko- och månadspeng på bästa sätt.

Reyhaneh Ahangaran har mångårig erfarenhet från barn- och ungdomspsykologin i Stockholm och jobbar numer som skolpsykolog. Hon har skrivit två böcker om och för barn och har en tredje på gång.

När börjar barn förstå vad pengar är?

– Barn förstår från att de är ganska små, i förskoleåldern, att pengar är något man ger i utbyte på något sätt. Det står för något annat, det har ett värde, men vad för värde är avancerat. På lågstadiet blir det mer konkret. Man har matte i skolan, man får räkneuppgifter. Det gör det mer konkret och är inte bara något man hör om när man tjatar om lördagsgodis, säger Reyhaneh Ahangaran. 

– Pengar är nånting väldigt abstrakt. Det kan det ju vara för oss vuxna också. Särskilt nuförtiden när vi övergått till kortbetalningar och Svish. När man inte har de fysiska pengarna. 

Hur kan barn reagera på att man säger att man inte har råd?

– Det är mycket man som förälder måste gå en balansgång med. Vi ska både lära barnen pengars värde samtidigt som det är superviktigt att aldrig oroa barnet kring ekonomin. Det är möjligt att man har det kämpigt och lever på existensminimum, men där måste man hitta ett sätt att förklara sig på utan att barnet känner ett ansvar för ekonomin eller att barnet går och oroar sig för att familjen ska bli hemlös. Det är väldigt lätt för barn som inte förstår allt eller inte har all information. Det är lätt att de skapar fantasier. 

– Man kan förklara mer konkret vad det betyder. “Vissa pengar går till där vi bor, vissa pengar går till mat och vissa pengar använder vi till annat. Men de pengarna är inte hur många som helst. När jag säger att vi inte har råd så menar jag att vi redan köpt många saker och får vänta till nästa månad”. 

Vid vilken ålder börjar barnen mogna så att de kan ta ett större ekonomiskt ansvar?

– Det är väldigt olika från barn till barn. Visa barn har ett väldigt stort intresse och gör en budget och sparar. De tycker om att planera och skriva upp på listor hur mycketd e har sparat. Men barn har inte särskilt bra långsiktigt tänkande. Det är mycket på kort sikt. Mer mot mellanstadiet kan man tänka mer mot ekonomiskt ansvar. Då kan man sätta sig ner och förklara, konkret med papper och penna: Om du får det här i månadspeng och du vill ha den här saken. Hur mycket måste du spara varje månad då? 

Hur ska man tänka med veckopeng? 

– Veckopeng är bra för yngre barn som tänker kortsiktigt och där månadspeng är väldigt abstrakt. Men det kan vara bra även för lite äldre barn som inte riktigt har utvecklat tankesättet kring pengar och pengars värde. Det är konkret och snabbt inpå. Det finns en poäng i att lära sig förstå pengars värde från att man är liten. Att man hjälper till med något litet hemma som en förutsättning. Det förklarar det här med jobb och lön. 

– Man kan koppla ihop vissa av vardagssysslorna med veckopengen. Och man kan kunna tjäna in lite extra om man hjälper till med ytterligare grejer. Det är bra med en grund i veckopengen och sen kan man tjäna lite extra. Man ska aldrig bestraffa barn genom att ta bort veckopengen. Det är klassisk inlärningspsykologi. Barn svarar ganska dåligt på bestraffning, men mycket bättre på belöning, säger Reyhaneh Ahangaran. 

Hör mer om hur du bygger upp en bra hemmakultur kring pengar i avsnittet Veckopeng och vill ha-tjat med Reyhaneh Ahangaran. 

Så får du koll på din pension

Här är en snabbguide till hur du får koll på pensionen. Genom att följa de här stegen får du veta hur mycket du redan tjänat in till dig pension, en prognos över hur mycket du komma få i pension och kännedom om hur du påverkar din pension.

Det bästa är att det är mycket enklare och går snabbare än man tror. Gör åtminstone steg ett redan nu 😀

  1. Logga in på minpension.se. Sajten är ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen. Du loggar in med ditt bank-id. Sajten samlar sen information om din pension från alla pensionsbolag samt staten och gör en sammanställning. Här får du alltså koll på hur det ser ut nu och en prognos över vad du kan få i pension. Bonus: på Min pension kan du också läsa på om vilka faktorer som påverkar pensionen. Sajten har en pedagogisk ton och känns inte särskilt krånglig.
  2. Logga in på pensionsmyndigheten.se. Sajten är lite mindre användarvänlig än Min pension men den är ändå värd att botanisera i. En av de viktigaste sakerna här är att du kan välja fonder att placera din premiepension i – om du vill. Om du inte vill välja själv så placeras pengarna automatiskt i Ap7 Såfa vilket är statens fondportfölj som anpassar sig efter din ålder. Om du hellre vill välja själv vilka fonder att placera i så letar du upp fondtorget. Där kan du söka på fonder utefter olika parametrar. Du kan välja ett antal och sedan fördelar du procentuellt hur stod andel som ska placeras i respektive fond.
  3. Ta reda på hur din tjänstepension är upplagd. Detta behöver du ta med din arbetsgivare. Stora arbetsgivare har ofta information digitalt och tillgängligt. Är du egen företagare behöver du kompensera för tjänstepensionen och spara själv.

Svårare än så är det inte. Lycka till!

Glad fjärde advent!

Tiden rusar och julen är snart här. Jag har redan hunnit publicera fem avsnitt av Smarta cash och har två till som ska ut innan nyår. Teaser: det ena handlar om barn och det andra är tyyyp en årskrönika med fokus på ekonomi, såklart.

Framför granen med min yngsta dotter.

Och det är fjärde advent! Hur stort. Julen har definitivt gjort sig påmind i min plånbok. Klapparna har givetvis dragit iväg men framförallt är det mat och dryck som är den största utgiftsposten. Vi är en familj på två vuxna och en 2,5-åring och en halvmånadersbebis. Men attans vad dyrt det blir varje månad i daglig konsumtion, och dyrare blir det när alla är hemma från jobb och förskola. Vi försöker vara sparsamma och planera köpen genom att exempelvis mest handla online. Men ändå brinner cashen upp snabbt.

Efterlyser tips! Hur handlar man smart och hur lagar man plånboksvänlig mat?

Nu ska jag gå och handla 😂

Glad fjärde advent!

Pensionen stressar och skapar ångest

Låt inte pensionen hänga som ett moln över ditt huvud.

Under de senaste åren har det varit en del prat om pensionsångest. Folk gillar inte att tänka på pensionen, för den skapar ångest. Jag tror att det framförallt handlar om okunskap och prioriteringar.

Det är jätteviktigt att få koll på sin pension. Annars är risken att du hinner bli 60 år innan du tar tag i den, då det närmar sig och du inte längre har möjlighet att påverka den särskilt mycket längre. Ärligt talat, det är inte ens mycket att ta tag i. Det handlar mest om att skapa sig en uppfattning och fråga sig själv: är jag nöjd? Om svaret är ja, grattis. Om svaret är nej, då finns det lite mer jobb att göra.

Det kanske känns trist att välja att logga in på Min pension. Den tiden hade man ju kunnat lägga på sin favoritserie, slösurfande i mobilen eller jogga. Men pensionen behöver inte kollas ofta. Gör det en gång i år så räcker det troligen. Alltså är det inte sååå mycket tid som stjäls.

Kort guide till koll på pensionen

Här är en snabbguide till hur du får koll på pensionen. Genom att följa de här stegen får du veta hur mycket du redan tjänat in till dig pension, en prognos över hur mycket du komma få i pension och kännedom om hur du påverkar din pension.

  1. Logga in på minpension.se. Sajten är ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen. Du loggar in med ditt bank-id. Sajten samlar sen information om din pension från alla pensionsbolag samt staten och gör en sammanställning. Här får du alltså koll på hur det ser ut nu och en prognos över vad du kan få i pension. Bonus: på Min pension kan du också läsa på om vilka faktorer som påverkar pensionen. Sajten har en pedagogisk ton och känns inte särskilt krånglig.
  2. Logga in på pensionsmyndigheten.se. Sajten är lite mindre användarvänlig än Min pension men den är ändå värd att botanisera i. En av de viktigaste sakerna här är att du kan välja fonder att placera din premiepension i – om du vill. Om du inte vill välja själv så placeras pengarna automatiskt i Ap7 Såfa vilket är statens fondportfölj som anpassar sig efter din ålder. Om du hellre vill välja själv vilka fonder att placera i så letar du upp fondtorget. Där kan du söka på fonder utefter olika parametrar. Du kan välja ett antal och sedan fördelar du procentuellt hur stod andel som ska placeras i respektive fond.
  3. Ta reda på hur din tjänstepension ser ut. Detta behöver du ta med din arbetsgivare. Stora arbetsgivare har ofta information digitalt och tillgängligt. Är du egen företagare behöver du kompensera för tjänstepensionen och spara själv.

Lätt som en plätt, eller hur. Det är faktiskt inte så svårt. Det handlar mest om att bara göra det. Putta undan känslan av tristess och ta tag i det. Kanske kan du göra det ihop med en kompis ellet partner? Whatever floats your boat. Så länge du faktiskt kommer till skott. Heja!

Create your website with WordPress.com
Get started